Sleazy Joe

I en av Hässleholms mer ljusskygga avkrokar, i ett landskap präglat av den tunga transportindustrins rostiga stålmonster, lastterminaler och stora, bleka ytor som inte ens en mild vårkväll kan sätta färg på, där har Sleazy Joe replokal och studio.



En tung förnimmelse av manlig perspiration slår emot mig när jag välkomnas i det kombinerade rep- och fikarummet. Det unga fyrmannabandet som för ett år sedan knappt vågade hoppas på att folk skulle gilla deras musik har avverkat en sommar fullspäckad med allehanda festivalspelningar och ska idag (onsdag) agera huvudakt på Bodonis sleazekväll i Malmö och har således slipat på framförandet precis innan min ankomst.

- Kör vi en låt till så dör du, skrattar sångaren Steven Sleaze (Conny Andersson) och syftar på gitarristen Johnny Sleaze (Johan Åberg) som sitter och flämtar i soffan efter ett tufft pass.

Just hårt slit är något som har präglat Sleazy Joes existens det senaste året. När jag träffade dem senast var de förvisso benägna att lägga ner tid och kraft på sin hobby, men sedan dess har bandet snabbt växt ur sin roll som harmlöst sidoprojekt.

- Det ligger mycket jobb bakom, säger Joe Sleaze (Johan Larsson, trummor). Vi lägger ner många timmar varje dag på marknadsföring.



Men var det verkligen tänkt så från början? Sommaren 2006 innebar en strid ström av spelningar, bland annat på Sweden Rock Festival i Sölvesborg, på Siesta i Hässleholm och ett förbandsgig åt Hardcore Superstar. Oväntat?

- Allting har fallit på plats, men det har krävts eldsjälar för att det ska ha fungerat, resonerar Conny. Johan Larsson fortsätter:

- Det var bra att vi gjorde så många gig förra sommaren. Vi tar med oss lärdomar hela tiden, så att vi gör så lite fel som möjligt vid nästa tillfälle. För att ta ytterligare steg framåt krävs den erfarenheten.

- Nu har vi vår chans att ta tåget och låta det rulla vidare, säger Johan Åberg, och vi går nog inte i de värsta fällorna. Det har vi redan gjort med så många band tidigare.

- Vi förväntade oss ingenting direkt. Det här var snarare någonting vi drömde om, men det har som sagt krävts ett jävla slit, vidareutvecklar Larsson.

Åberg klämmer till med:

- En kombination av tur, timing och talang.



Det går inte att ta miste på att samtliga bandmedlemmar har en diger erfarenhet av musikbranschens hänsynslösa svängningar sedan tidigare. Det medför såväl påtaglig realism och en uppenbar självsäkerhet. Men med Sleazy Joe handlar det fortfarande om att spela rock’n’roll och ha roligt, på deras eget sätt.

- Det finns så oerhört många duktiga band som inte kommer längre än till just replokalen, säger Larsson. Vi vill mest ha kul och strävar inte efter att bli erkänt duktiga musiker. Den tid som andra lägger ner på sina instrument lägger vi ner på PR och att sätta upp en bra show. Åberg tillägger:

- Jag och Johan går på oerhört många livekonserter och det vi gillar, det plockar vi upp. Så är det ju, allt vi gör är lånat från andra, vi förmedlar bara vår version av sådant vi själva uppskattar.

På lördag är det de facto releaseparty för Sleazy Joes debut-EP Rock Star, en inspelning som legat färdig länge men som killarna valt att inte släppa förrän nu. Larsson förklarar:

- Det ligger definitivt ett medvetet val bakom det. Att släppa en smutsig rockplatta runt senhösten innan julhandeln kändes överflödigt så vi valde att släppa den nu innan sommaren så vi har något att komma med inför spelningar.



Hässleholmarnas reaktioner har mest handlat om frågvishet inför skivans släpp. På lördag är den som sagt här och det är upp till bevis för bandet, som mellan de intensiva repen går och bygger upp en energi och ett sug som sedan släpps ut under såväl repetitioner som gig.

Nu ska sommarens spelschema dessutom sys ihop och än mer arbete väntar killarna som tyvärr inte vågar nämna några preliminära bokningar. Som vanligt inom musikvärlden är ingenting säkert förrän man står på scenen, det vet samtliga i rummet om. Närmast är dock spelningen i Malmö och releasefesten på hemmaplan. Genren är på tapeten igen och Sleazy Joe påvisar en järnvilja och målmedvetenhet som få besitter. På lördag ska energin lösgöras och som Johan Larsson säger:

- Om man kan ta sig av scenen själv så har man inte gett allt.

Basisten Kim Sleaze (Kim Thuresson) har suttit tyst under större delen av intervjun men hans obevekliga medhåll tillsammans med de andra arbetshästarna i bandet bådar gott.



- Simon Frödeberg/Norra Skåne 070425

Patrik Forshage letar varje månad rätt på det bästa på CDON:s demosite

SLEAZY JOE

Close enough for rock and roll

Titeln säger allt om den här Axl Rose-röjaren, som träffsäkert prickar in varenda kliché. - Patrik Forshage/Nöjesguiden Stockholm Nr 2 februari 2007

SLEAZY JOE, ytterligare ett svenskt sleazeband. De fyra svenskarna träffar oss med en öronrensande rock ’n’ roll-spark med sin debut-EP ”Rock Star”. Bandet, som bildades 2004, har sedan starten samlat på sig mycket erfarenhet genom ett frekvent livespelande. De har bl a gjort succé som förband åt Hardcore Superstar och blev 2006, som första osignade band någonsin, bokade på legendariska Sweden Rock Festival. Efter ytterligare några bejublade klubb- och festivalgig dök så deras debut-EP upp förra året.

Stilmässigt ligger låtarna från ”Rock Star” någonstans mellan Backyard Babies, Guns N’ Roses och Hardcore Superstar. Det senare bandet märks speciellt i första låten ”Rock Star”. Det är en energiladdad, framåtdrivande rockdänga som lika gärna kunde ha varit hämtad från någon av de två första HCSS-skivorna. ”Got Me Goin’” fortsätter i samma takt och är laddad med ett smittsamt boogieriff som lätt får en att börja stampa med foten. ”Get Away” rockar på enligt 1A och med den avslutande ”Close Enough For Rock N’ Roll” når recensentens ombytliga humör totalt åter höjder man inte kunnat drömma om. Låten är ”catchy as fuck” och Ramones-hyllningen i form av ”Hey Ho - Sleazy Joe”-rop är helt enkelt riktigt briljant.

En riktigt bra EP i början av karriären, vad kan man mer önska sig? Är redan nu spänd på det förhoppningsvis snart kommande debutalbumet! Man kan förresten köpa ”Rock Star” antingen på Swedenrockshop.com eller direkt via bandets hemsida. Den är väl värd de 29 svenska kronorna (enkelt omräknat 3 Euro)!
(8 poäng av 10) - http://the-rock-dungeon.blogspot.com/2008/05/sleazy-joe-rock-star-ep-2007.html

De flesta band har ett syfte och ett mål med sin musik och sitt artisteri. Det kan handla om att tjäna pengar till den grad att de kan leva på det, att få utlopp för känslor, aggressioner eller för att helt enkelt uttrycka sig med andra medel än vad samhället i allmänhet ger utrymme för.
Sleazy Joe, ett band med fast bas i Hässleholm med omnejd, kan räknas till de band som spelar musik just för musikens skull. Medlemmarna, som ni lärt känna i en tidigare intervju är helt överens om varför gruppen som sådan faktiskt existerar.
– Det här är vår hyllning till rocken, är det återkommande svaret jag får.
Och kanske inte bara rock i allmänhet, för även om tyngdpunkten i musiken drar åt smutsig rock så hörs influenserna tydligt. Det handlar om just gammal sleaze, exempelvis Mötley Crüe, det handlar om punk som stavas Ramones och det handlar om den där rena, energifyllda attityden som återfinns hos bl a Guns ´n Roses.
Bandet, som bildades mest av en slump; ett möte mellan två kamrater som mynnade ut i ett spontant repande med ytterligare två kamrater, har redan agerat förband åt en av Sveriges bäst säljande hårdrocksakter, Hardcore Superstar. I självaste Hässleholm så fick Sleazy Joe denna, deras första spelning, och med en sådan rivstart så borde framtiden ha goda saker att servera dessa passionerade herrar. För passionen som strömmar ur killarna, trots bakfylla, sen söndagskväll och en ganska spontant planerad intervju går inte att ta miste på.

Nästa utmaning väntar faktiskt idag, torsdag. Som det enda osignade bandet någonsin har grabbarna rott hem ett gig på Sweden Rock Festival.
– Det känns oerhört bra, det är det här vi vill, svarar kvartetten nästan unisont på min fråga angående spelningen.
Med tanke på att vissa band sliter flertalet år för att få till en endaste spelning så är Sleazy Joes bedrift tämligen imponerande.
– Vi har det rätt bra förspänt, påpekas det och jag kan inte annat än att hålla med.
– Förstklassig replokal med möjlighet att spela in samtliga idéer vi får, vilket underlättar kraftigt och så de här två spelningarna på så pass kort tid… Det är skitkul!

Samtliga fyra medlemmar har dock inte bara bestämt sig för att börja spela rock och utan eftertanke dragit på sig ett instrument. Det här är ett rutinerat gäng med flera år bakom sig i musikbranschen på ett eller annat sätt. Så visst har det kämpats.
– Vi kommer inte att ligga på latsidan, även om målet inte direkt är att bli värlsberömda. Visst, ett delmål är ju att få spela in en skiva och bli förevigade men vi är själv medvetna om att det inte är världens mest originella musik vi spelar. Det här är vårt sätt att tolka och utföra den musik vi själva älskar att lyssna på.
Samklangen i svaren är mer än talande. Bandet är lugnt, samlat och tar den lilla uppståndelsen som jag i min vilja att vara sensationsjournalistisk försöker skapa med stor ro och ett gott skratt.

För visst är det så att influenserna lyser igenom i musiken, vilket i Sleazy Joes fall inte bidrar till något negativt. Nej, är det en hyllning till rocken och ett engagerat inlägg i hårdrockens svårgenomträngliga musikaliska forum så ska det vara raka rör. Band som våra lokala sleazehjältar för sitt arv vidare och de gör det med attityd men likväl med distans. Ett stort lycka till önskas på deras spelning på Sweden Rock Festival!

När så de slutliga frågorna avhandlas, så rör det sig om Lordi och om vad som egentligen får kallas hårdrock. Diskussionerna svävar ut en smula innan intervjun vävs samman och jag återvänder till mitt och sammanfattningsvis så kan jag väl påstå att det än så länge finns mycket att hämta för Sleazy Joe ute på marknaden.
Ensamrätt på intervjuer är dock ett krav om de goda vitsorden ska fortsätta…
- Simon Frödeberg/Norra Skåne 060608

SWEDEN ROCK
På torsdag startar årets Sweden Rock Festival. I programmet trängs mängder av grånade legender, men där finns också ett ungt nystartat band från Hässleholm. Sleazy Joe består av fyra fans av rock'n'roll. Deras musik är rock'n'roll med texter om, ja, rock'n'roll.

Det tog bara några dagar efter Sleazy Joes debutspelning på Björksäter i Hässleholm. Sedan dök det upp ett mejl från arrangörerna av Sweden Rock Festival, som undrade om rockbandet ville komma och spela.
– Helt otroligt, säger Conny Andersson. Vi har nog inte riktigt fattat det än.
Tillsammans med Johan Åberg, Kim Thuresson och Johan Larsson utgör han bandet, fast officiellt består det av de mystiska bröderna Steven, Kim, Johnny och Joe. Alla med efternamnet Sleaze.

Rocktitlar
Hur de som okänt och nystartat band lyckats få spela på landets största hårdrocksfestival, det kan de inte riktigt förklara.
– Tja, de måste ju ha gillat vår musik, säger Johan Åberg, och låter som att han knappt tror på det själv.
Hur som helst är medlemmarna rejält laddade inför spelningen. Sweden Rock Festival blir bandets tredje framträdande, även om alla fyra medlemmarna har gott om musikaliska erfarenheter. Förutom att ha spelat i andra band har de bland annat sysslat med discjockande, krogshower och ljudteknik.

Målet med Sleazy Joe är att göra rock'n'roll, rätt och slätt. Något man kan ana på låttitlar som "Rock star", "Close enough for rock'n' roll" och "Rock'n'roll radio". Sleazy Joe har inga ambitioner att vara subtila.
– Vi försöker inte utge oss för att vara något speciellt, säger Conny Andersson. Vi vill bara leverera till publiken.
– Jag är själv ett stort rock'n'roll-fan, säger Johan Åberg. Man kan säga att bandet är lite som en hyllning till hela rockmusiken.

"Rock är gött"
Och trots artistnamn och påhittade släktband menar killarna att de inte vill skapa någon mystik kring bandet. Sleazy Joe handlar i grund och botten om en enda sak; att ha roligt. Ja, och att spela rock då förstås.
Killarna återkommer ständigt till hur kul det är att ha bandet, och hur roligt det ska bli på Sweden Rock. Den opretentiösa inställningen märks också när de ska förklara sitt smutsigt klingande bandnamn.
– Det är lätt att säga, menar Johan Åberg. Folk kommer ihåg det, och så förstår de ju ganska direkt vad det är för musik det handlar om.
Han vänder sig mot Kim Thuresson, som varit tyst under så gott som hela intervjun.
– Du har ju knappt sagt något alls, Kim. Vad tycker du?
Kim tittar upp, och svarar ungefär som en Sleazy Joe-medlem bör:
– Jodå, det är gött. - Adam Svanell/Kristianstadsbladet 060605