Suo

Suuri Härkä LIRA GILLAR
TEXICALLI RECORDS
FOLKMUSIK. Gruppen Suo bildades 2004 och har både vunnit en massa priser för sin musik samt blivit nominerade till bland annat det finska Etno-Emma-priset. Musikerna Roope Aarnio, Emilia Lajunen och Veera Voima har alla examen från Sibelius-akademin och har turnerat i bland annat Tyskland, Schweiz, Norge, Estland och USA.
Suuri härkä betyder stor oxe eller tjur. Och det är precis så det känns när första spåret börjar. Man blir överkörd av en ohejdbar naturkraft. Hela albumet präglas av kraft och liv. Texterna är hämtade från finsk folkpoesi, gamla myter och kärlekssånger. Förutom ett spår så har man melodierna i tradition. Hela albumet präglas av en oerhörd rikedom och musikalitet. Sånginsatserna går från det sköraste sköra till rena Ronja Rövardotter-körer med full gas. Det är obeskrivbart på så här kort utrymme. Så köp skivan eller ut på Spotify och ta tjuren vid hornen! JIMMY GINSBY - Lira

---"The ensemble's playing and singing was a powerful dedication to folk traditions at the same time as there was an invocation of fresh new insight. Suo's sound was deep and it smelled like the marshland herb, tasted like a cloudberry."--- - Pitäjänuutiset 6.10.2009, Kimmo Hämäläinen

These lines are not put at the center of a hard baked, if you want is a late review, but we consider it necessary to present the most recent production of a Finnish trio that deserves to be appreciated by the Italian public and known by the industry . Anyone who thinks that the Finnish revival is due only to the beautiful Värttinä you should think again, the scene stands out for neo-traditional Finnish artists of high caliber, as we got to tell the readers of blogfoolk reviewing records or talking about the festival of Karelian Sommelo (A By the way, the dates 2013 review of the border are between 3 to 7 July, www.runolaulu.fi / Sommelo). Formed in 2004, the His, which in Finnish means marsh, come from that which is the breeding ground for artists Folk Music Department of the Sibelius Academy in Helsinki. The trio is composed of Veera Voima (singing, kantele to 15 strings, harmonic flute, whistle), Emilia Lajunen (5-string violin, nyckelharpa, erhu, backing vocals), Roope Aarnio (guitar, fretless guitar, mandolin, backing vocals) . On their third album, Unia Maan, Puun Unia / Dreams of Earth and Tree (fourth is scheduled for this summer), also collaborate Puljuka Sara (bass and percussion) and Teemu Korpipää (drum programming). A work marked by the reworking of the song of runes, ancient practice of songs that use the so-called Kalevala meter, which has a trochaic tetrameter, however, many variations, it is songs full of the typical elements of oral storytelling (alliteration, assonance, formulas, parallels) . The texts of Maan Unia, Puun Unia are anchored to tradition, evoke the world popular Finnish, but the band is adept at producing creative arrangements, happily weaving tools, and highlighting also remarkable instrumental mastery, especially in Emilia Lajunen violinist. The album captures from the first song "Laulajan Latu": hand pressing, arches in agony, powerful rhythmic drive. The association carburetor great with the next "Manan Unia" and then relax, soft and lyrical sequences in "Unen Nouto", before resuming pace with the interesting instrumental "Artjamei", composed by Emilia. The voice of Veera touches high peaks in the poignant "Tuuditan Tuhoista Lasta", built on a traditional melody Estonia, and in the powerful song "Tuulee." You dance with "Tammikkinen", you are moving between blues with accents "Tummene Tulonen." The next three songs still offer paving satisfactory combination of vocal warm and full-bodied lightly. - Blogfoolk 2013

Written in fRoots issue 347, 2012 SUO Dreams of Earth And Tree Texicalli TEXCD 114 (2011)

Notable figures in Finland’s new folk, Veera Voima (vocals, kantele, whistles), Emilia Lajunen (fiddle, nyckelharpa, erhu, vocals) and Roope Aarnio (guitars, mandolin), plus double bass and on some tracks an empowering heft of percussion, in skilfully innovative, rhythmically ingenious and varied new compositions using largely Finnish runolaulu lyrics. Attractive video track too. www.texicalli.net © 2012 Andrew Cronshaw - fRoots issue 347, 2012

FOLKMUSIK Suo Suuri härkä (Texicalli Records)

Trion Suo kommer redan ut med sin fjärde skiva - nutida folkmusik och kvalitet rätt igenom. En intim ensemble av detta slag ger verkligen musikerna möjlighet att breda ut sig och visa sina kvaliteter. Roope Aarnios gitarr är själva husgrunden - han har mycket svängrum i speciellt harmoni och rytm. Emilia Lajunen hör till våra främsta folkmusikviolinister - hennes spel är rent och njutbart, men samtidigt har hon en speciell fränhet som man förknippar med spelmansstilen. Violinen kommer fint fram i mellanspel, och ibland fungerar den som snygg motvikt till sången, till exempel slängande in snabba löpningar under långa, lugna sånglinjer. Sångsolisten Veera Voima har ett mycket naturligt sätt att sjunga. Det är smek-samt och klockrent, och hon tycks njuta av vändningarna i texternas vackra gammaldags språk.

"En lyckad skiva, tycker jag. Ändå kan jag inte låta bli att fråga mig vad det är som saknas."
Suos låtar är lyssnarvänliga utan att för den skull vara simpla. Låtarna och själva klangbilden borde passa en bredare publik, man närmar sig gränsen mellan folkmusik och folklig schlager. En lyckad skiva, tycker jag. Ändå kan jag inte låta bli att fråga mig vad det är som saknas och hur musik av detta slag kunde nå en lite bredare publik. Ibland flyter låtarna lite förbi i liknande stämningar, kanske kunde man ännu önska sig lite större kontraster och mer känslostormar. Mest fäster jag mig vid Emon lupaus, där man suggestivt bygger upp en lång dramatisk linje sången igenom. Den lyriska Rihmanen gör ock-så intryck, man låter skickligt instrumenten hålla sig minimalistiska och ge utrymme för den eteriska sången.

Tove Djupsjöbacka
kultur@hblfi - Huvudstadbladet

"Suo are trio whose repertoire consists of songs: traditional lyrics about death, hunting, playing, and also love. The singing is freely flowing, with one to three voices contributing, transporting the listener to distant times and places. The soundscape on their third album Maan unia, puun unia (Texicalli 2011) is carefully considered and beautifully finished.

With voice, violin and guitar, Suo conjure forth lovely melodies, intriguing rhythms and a wide range of moods from nature magic to children's games. Vocalist Veera Voima (Suden aika) has a lovely voice capable of highly nuanced interpretations; Roope Aarnio (Johanna Juhola trio) plays guitar and mandolin; and Emilia Lajunen (Spontaani Vire) is a capable violinist who is equally adept at improvised solos and disciplined accompaniment."
- FIMIC (Finnish Music Information Center), Arctic Paradise-CD, Tove Djupsjöbacka

Kalevalaisen perinteen jatkajat onnistuvat joskus hämmästyttävän hyvin – mitä tulee unettavuuteen. Samaa ei voi sanoa Suosta: trio modernisoi muinaista runolaulua kunnioittavasti, mutta samalla mukaansatempaavasti.

Trion sovituksissa on makeaa svengiä, josta kiitos kuuluu eritoten Roope Aarnion kitaroinnille sekä Emilia Lajusen aina yhtä erinomaiselle viulunsoitolle. Meno on poikkeuksellisen energistä ja luovaa.

Sointiin vaihtelua ovat tuomassa muun muassa avainviulu, kantele ja pitkähuilu. Rikkaita kielikuvia suolletaan toisinaan myös voimalla äänissä. Sävyjä siis löytyy.

Eniten mietityttää Veera Voiman laulu. Kirkas ääni sekä teräksisesti sihahtavat ässät eivät ole aina kaikkein miellyttävintä antia, mutta vastaavasti tunnelmapaloihin Voima kaivaa äänestään esiin pehmeän puolen.

Suolla on hieno yhtenäinen tyyli ja varma ote. Ei ihme, sillä tyyliä on työstetty pitkäjänteisesti jo vuodesta 2003.

Mari Koppinen / HS - Helsingin Sanomat

There's more to Finn-folk than just Varttina... Finnish runo singing, kalevala verses, ancient myths, magic spells — these are the foundations on which the now legendary Varttina built their music and their worldwide success. Varttina still rule, but following in their wake is a new generation of Finnish folk musicians who are finding their own voice and their own take on the old traditions. Folk music education is enviably strong (look no further than the Sibelius Academy in Helsinki) and young musicians have plenty of support and encouragement to help them on their way. Suo is one such band, a trio which has been together since 2004, all graduates of the Sibelius Academy where two of them now teach. They deserve to have a much wider reputation outside Finland. Their playing is first rate, their arrangements thoughtful, creative and fun, yet we're never far away from Finnish traditional roots. Flutes, whistles, kanteles, fiddles, Chinese erhu, nyckelharpa, guitars, mandolin, vocals, percussion and bass are the instruments that supply the broad and fascinating sonic palette, making the most of the twisting harmonies and rhythms. There is plenty of fun in this album, as in the invitation to dance that's hard to refuse in 'Tammikkinen' (The Oak Girl). But there is space for reflection too — particularly on 'Tuuditan Tuhoista Lasta; contemplating the death of a child. TRACK TO TRY: Laulajan Latu
Fiona Talkington - Songlines